Problemprinsessan

Ska försöka sammanfatta helgen lite kort.
Ställde klockan på 8 i fredags morse & gick ut och sprang.
Det resulterade i att jag mådde illa resten av dagen,
motion är inte nyttigt för kroppen ;)
så nu behöver jag inte ha dåligt samvete för jag inte motionerar mer.

Träffade Mini & Dennis en sväng i Knalleland gick
runt och kikade lite. Hämtade min kära mobil som har varit inne på lagning i tre veckor.
För det första hade de inte lagat felet. För det andra så hade de uppgraderat min mobil
vilket resulterade i att alla mina fina meddelanden och allt är borta. Kan man fan inte ringa & fråga först?
Jag har inte bett om någon jävla uppdatering. Tack men nej tack!
Fast har kommit fram till att det var nog precis vad jag behövde,
nu är det helt över. Jag kan äntligen släppa taget!
Dina sms försvann. Ditt nummer försvann. Du försvann.

Lekte med Sara & Dennis på kvällen, kollade på Djävulen bär prada & åt pizza
(det var den springturen det).
Grät en skvätt Sara förstod inte alls varför men jag tyckte filmen var väldigt rörande.

Dennis sov över, gvetvis inte Sara (som vanligt). Undra om hon är rädd för att sova med mig?
Klockan ringde 09:00, vi åkte till stallet och hoppade ute, underbart! Har hand om Fjonkan nu,
bättre häst får man leta efter.

Stress stress stress. Hämtade Mini, kom på att jag hade glömt nycklarna så vi fick åka tillbaka till stallet.
Sedan visade det sig att jag inte alls hade glömt nycklarna. Varken Dennis eller Mini var det minsta förvånade "Hur lyckas hon alltid?".
Skulle träffa Sara & co vid 13-tiden och var hemma runt 14. Mindre lyckat alltså. In i duschen, på med smink, mötte upp Carro och drog till matchen. Fick givetvis träffa Hjärtat och alla andra.

Äntligen är fotbollen igång igen! Säsongen inleddes med ett riktigt snyggt tifo.
Elfsborg hade fyra olika anfallare på plan och inte en jävel befann sig i boxen.
(Någon ny taktik: Skjuta från halva plan och hoppas på det bästa? Skrota den i såfall).
Tamt anfallsspel. Ingen mer Matte Svensson från start på ett tag.
 Illola saknades väldigt mycket igår, läste någonstans att han troligtvis är allsvenskan mest
underskattade spelare. Kan inget annat än att hålla med.

Sedan var det dags för fest. Åkte hem till Sara, fixade oss lite, mötte Carro och drog en cider.
Tro det eller ej men igår var jag nykter. Nej det var inget Aprilskämt som mamma trodde. Eftersom allt har varit       upp och ner några dagar så vet jag precis hur jag det slutar när jag dricker. Nämligen att jag häller i mig rakt upp och ner för att försvinna från verkligheten ett tag och alla andra får ta hand om mig. För att sedan vakna med en hejdundrande ångest och tänka "vad gjorde jag igår?". Sedan brukar jag alltid få ringa till Sara för att få en rapport om vad som har hänt, "shit, gjorde jag verkligen si och så?" . Så igår valde jag att låta bli. Som Izza uttryckte det:        " ett steg närmare tusenlappen". ( Får ju som sagt 1000 kronor av mommo om jag är nykter till den 14:e maj)
Något som visade sig vara en väldigt bra ideé för annars hade jag gjort något väldigt dumt.
Vissa personen har verkligen förmågan att reta gallfeber på mig.

Vilken hemfärd det blev, jag & Andreas (Toffo) skulle gå ner till stan tillsammans.
Då envisas han med att vi ska gå en helt annan väg som jag mycket väl visste inte ledde till stan
men lyssnar han? NEJ. Sedan inser han att vi har gått helt fel. Och vad ska vi göra nu då?
Jo vi genar över en trägård och börjar klättra ner för något jävla stup . . . och jag hade högklackat på mig.
Det är ett under att jag fortfarande står på benen. Andreas genväg tog cirka 40 minuter när det egentligen tar cirka 10 minuter att gå den riktiga vägen.  Jag kunde inte sagt det bättre själv: "Men se det positivt Mikka, du kommer alltid minnas detta".  Det har han väldigt rätt i, vem skulle kunna glömma ett sådant äventyr?

Träffade en bekant(?. . . något i den stilen) på bussen hem. Han skulle lägga sig utanför sin "flickvän"s gräsmatta.
När vi satt där och snackade däckade han. Och eftersom jag bor granne med hans "flickvän" så visste jag mycket väl vart han skulle av. Då var nästa problem. Skulle jag låta han sova ute? Eller skulle jag låta han sova hos mig? Beslutade mig för att inget av alternativen var något vidare bra. Så jag sket i att väcka honom. Undra hur det gick för grabben. . Får väl se om jag ser honom på måndag. 

Idag ringde Mini och väckte mig klockan 06:30, eftersom jag lovat att hämta henne med Svamp-Bob.
"Hej dockan är du vaken?". Eeeh, ja. Mammsen kallar mig alltid dockan något som Mini
tydligen tycker är väldigt roligt.

Direkt när vi lagt på får jag ett meddelande: "Glöm inte nycklarna nu dockan".
Skrattade lite och svarade snabbt: "Eh, jag glömmer aldrig något". Givetvis glömde jag min Mp3.
Fan den bruden känner mig.

Vi jobbade med Malin och hon var klockren. "Jag vaknade full. Pappa frågade mig om jag ville köra hit
men nej pappa, inte idag".

Lunchade hos mommo och moffa.
Tycker mommo är lite knasig ibland.
"Mikkaela, du måste gå ner i vikt litegrann".
Sedan går hon ut i gästrummet och hämtar ett påskägg fyllt med choklad till mig.
Givetvis trodde hon jag var lika bakfull idag som förra veckan & förförra & veckan före det.
Vad tror folk om mig egentligen? ;)


Har för övrigt fått ett påskägg av Carl också :). Så denna påsken fick jag
tre påskägg och 750 kronor. Påsk är kanske inte så tokigt trots allt.