It´s just love
Jag kunde inte hindra mig.
Dessa fantastiska skor anländer snart till sitt framtida hem, på mina fötter.
MJAAAAU.
Jag, ett par byxor?
När fan gjorde jag det sist? 3, kanske 4 år sedan?
Ibland blir jag rädd för mig själv.
Jag, ett par byxor?
När fan gjorde jag det sist? 3, kanske 4 år sedan?
Ibland blir jag rädd för mig själv.
.
Om dagarna sitter jag på jobbet, svarar på ett hundratal samtal och
är trevligare än vad ni någonsin kan tänka er.
Eftermiddagarna spenderar jag med vänner.
Jag skrattar så att tårarna rinner och mår allmänt bra.
Livet är bra just nu. Riktigt bra.
Yeah
Nämen, se vad jag hittade.
Evelina, Hjärtat & jag från vår utgång i Trollhättan förra veckan.
TROLLHÄTTAN
Dear Santa
Norska herrar gillar inte mig
han blev vansinnig på mig för att jag inte bröt mot Scandics regler och
för att de på hotellet inte hade tillräckligt stora rum för hans familj.
Han tog namnet på mig och min chef
för idag skulle han ringa direkt till Scandics huvudkontor
och klaga på oss.
Han avbslutade vårt fina samtal med att säga:
"Jag är så jävla glad för att du inte har något annat jobb än det du har!".
Vilka härliga karlar det finns alltså!
Som jag önskar jag var där nu
Jag var så lycklig att tårarna rann.
Sedan ringde klockan och jag vaknade med blöta kinder.
Som jag önskar jag var där nu.
I morgon är det fredag
Visserligen kanske inte denna fredagen blir så mycket att hänga i julgranen,
som den arbetare jag är så ska jag spendera fredagskvällen på jobbet. Jippi.
Men på lördag händer det grejer, jag ska till Trollhättan och leka med <3-at mitt.
Nu är rasten slut,
dags att sätta på sig hörlurarna igen och
om några sekunder blir jag robot igen:
"Hej och välkommen till Scandics centralbokning,
mitt namn är Mikkaela, hur kan jag hjälpa till?
Mjaaaaau.
www.topshop.com
Be mine!
Jag hoppas det svider
Nu är det ganska exakt tre månader sedan jag satte mig på planet i Kenya som skulle ta mig hem till Borås.
Hur ledsen jag än var för att behöva åka hem, så såg jag ändå fram emot det på något sätt. För jag hade ju såååå mycket att komma hem till. Trodde jag.
Det har varit precis tvärtom de senaste månaderna. Jag har aldrig känt mig mer ensam än nu.
De som jag trodde var mina bästa vänner, pratar knappt med mig idag.
Det är sorgligt, jag vet. Men jag kan inte ens gråta åt det, jag skrattar mest.
Skrattar åt att allt som jag trodde skulle bli så bra, har blivit så fel.
Jag skrattar åt att jag trodde jag hade så mycket mer än det jag faktiskt hade.
Det finns ett stort undantag. Hon heter Magda.
Två gånger den senaste månaden har jag hindrat henne för att få komma ut på krogen
för att jag har börjar gråta. Förra helgen slutade det med att jag sprang ifrån henne, bara sådär. Hon letade rätt på mig och tog med mig hem. Hon struntade att gå ut och dansa, för att hon märkte att jag behövde henne. Som så många gånger förut. Hon gör det gång på gång, utan att blinka.
Min sommar 2008 som skulle bli den bästa i mitt liv,
blev helt klart den värsta någonsin.
Jag tappade lusten för allt, ville inte lämna huset.
Då kom hon hit, satte sig i soffan och klagade inte en enda gång.
Hon kan inte haft vidare roligt, men hon har alltid sett till att finnas vid min sida.
Det är vad jag kallar vänskap.
Det här inlägget är givetvis inte riktat till hela min vänskap
du bestämmer själv om du borde ta åt dig av vad som står.
Ett stort tack till alla er andra som ser till att förgylla mina dagar.
Nu vet jag. . .
Vilka som aldrig kommer lämna min sida.Öppna inte käften om du inte vet sanningen, tack!
Jag vill klargöra en sak, som många inte verkar förstå.
Jag vet inte hur många gånger jag har fått höra att min farfar betalade mitt år i Kenya.
Det gör mig så ledsen att folk tar det förgivet.
Här kommer sanningen.
Den 25e augusti satte jag mig på plan till Kenya med en biljett jag själv köpt, för närmare
10 000 kronor om det skulle intressera någon.
Några veckor innan dess var jag och vaccinerade mig för ett x-antal tusen, som jag också betalade ur egen kassa.
Jag betalade även min hyra på 5000 kronor i månaden, det första halvåret.
Förutom detta stod jag för en stor del av mina fickpengar,
jag betalade min försäkring och mycket annat,
dock skulle jag ljuga om jag inte erkännde att mina älskade föräldrar
hjälpte mig med fickpengar, läkarbesök medmera. Världens bästa föräldrar.
Nu är ni bra förvånade va?
Att jag, den stora slösaren, faktiskt betalade mitt första halvår i Kenya själv.
Lasse & Wiland, det blir bäst så
en av mina roligaste vänner, Wannabe-Lasse.
Vi kikade givetvis på Elfsborg-Sundsvall, jag antar att jag inte behöver skriva något mer om den matchen.
Ny vecka, nya tag helt enkelt.
Jag undrar hur länge de där jävla kalmarna ska fortsätta sitt segertåg.
Suck.
Dagens roligaste kommentar kommer givetvis från Kim,
"under andra halvlek är mitt mål att göra självmål"
"I dive in at the deep end, she become my best friend.
I wanna love you but I don't know if I can.
I know something is broken and I'm trying to fix it,
trying to repair it - any way I can".
Jag hoppas vi kan bli vad vi en gång var, hjärtat mitt.
3 weeks, darling.
3 veckor kvar,
jag längtar ihjäl mig.
Den där Zandra
Den här underbara bruden, vid namn Zandra, har förgyllt min dag idag.
Precis som hon gjorde i förggår. Jag har så otroligt roligt med denna bruden.
Banne mig vad jag diggar henne.
Hon tatuerade sig tidigare i veckan och jag är helt kär.
Hennes tatuering är oslagbar, snyggaste jag har sett.
Som ni nu förstår så är jag själv väldigt sugen på att gadda mig men som
tur är så är hennes tatuerare uppbokad resten av året, tack gode Gud.
Något annat som gör mig så glad med Zandra är att hon
är en av de få, väldigt väldigt få, som vill höra om Kenya.
Hon vill se massa bilder, höra om allt. Det uppskattar jag otroligt mycket.
Tack för att du finns <3
Det är höst igen.
I en värld där original
tvingades till att bli kopior.
Ni kommer ångra er
De kommer ångra sig,
de som har behandlat mig så.
En dag. En dag, kommer ni ångra er.
Den perfekta starten på dagen
Vilken härlig morgon jag har haft om man nu bortser från
att min mage håller på att sprängas. Dagen började hur som helst
med en ridtur på min knasiga Nitzo. Han får mig alltid att le. Vilken glädjespridare.
S & E, vilka är ni?
Något som stör mig är när människor inte vågar
stå för sina åsikter. Som de två som hade kommenterat mitt senaste inlägg.
Ena kommentaren är från någon på S & den andra från något på E.
Om ni har något att säga till mig så säg det
och använd era namn. Tack!
Jag orkar nämligen inte ha någon gissningslek.
-
Vad gör du nu för tiden,
varför hör du aldrig av dig ?
"I dive in at the deep end, she become my best friend.
I wanna love you but I don't know if I can.
I know something is broken and I'm trying to fix it,
trying to repair it - any way I can".
Jag hoppas vi kan bli vad vi en gång var, hjärtat mitt.
3 veckor kvar,
jag längtar ihjäl mig.
Den här underbara bruden, vid namn Zandra, har förgyllt min dag idag.
Precis som hon gjorde i förggår. Jag har så otroligt roligt med denna bruden.
Banne mig vad jag diggar henne.
Hon tatuerade sig tidigare i veckan och jag är helt kär.
Hennes tatuering är oslagbar, snyggaste jag har sett.
Som ni nu förstår så är jag själv väldigt sugen på att gadda mig men som
tur är så är hennes tatuerare uppbokad resten av året, tack gode Gud.
Något annat som gör mig så glad med Zandra är att hon
är en av de få, väldigt väldigt få, som vill höra om Kenya.
Hon vill se massa bilder, höra om allt. Det uppskattar jag otroligt mycket.
Tack för att du finns <3
tvingades till att bli kopior.
De kommer ångra sig,
de som har behandlat mig så.
En dag. En dag, kommer ni ångra er.
att min mage håller på att sprängas. Dagen började hur som helst
med en ridtur på min knasiga Nitzo. Han får mig alltid att le. Vilken glädjespridare.
stå för sina åsikter. Som de två som hade kommenterat mitt senaste inlägg.
Ena kommentaren är från någon på S & den andra från något på E.
Om ni har något att säga till mig så säg det
och använd era namn. Tack!
Jag orkar nämligen inte ha någon gissningslek.
varför hör du aldrig av dig ?
