Problemprinsessan

Igår började dagen men lunch tillsammans med världens bästa syster.
Efter ett kort besök på Harrys bar det av till arenan. . . Träffade <3:at, iii,
fick även chansen att krama Sanja. Bruden, snart är det dags för lite big mama.

Matchen slutade 2-2 tack vare att Kalmar fick en jävligt billig straff.
Domaren igår var. . . äsh, jag finner inte ens ord för det.
Men värre än Stålhammar, då förstår ni vilken låg nivå Stefan Johanneson befann sig på.

Efter matchen promenerade jag och Magda upp till mig
och bärsade samt gjorde iordning oss. Då skulle jag stryka för första gången i mitt liv,
"äsh, det kan ju inte vara så svårt". Det började faktiskt ganska bra men gissa vad som händer
när jag ska stryka baksidan av tröjan? Jo, strykjärnet trillar rakt på min hand så nu har jag
ett jävligt långt brännsår längs hela handen. Tro mig, det var första och sista gången jag strök.

Sedan kom vår chaufför Carro och hämtade oss,
shit jag kände mig som värsta rockstjärnan bak i Carros Volvo.
Det blev en ganska lång åktur för Magda kom på att hon hade glömt sitt legg,
så det var bara att vända. Dock förvånade det ingen av oss.

Efter många om och men kom vi tillslut fram till Andreas. . .
Blev en riktigt bra förfest så med glada miner bar det av till stan.
Okej, Magda var inte glad. Hon råkade nämligen sätta sig och pissa bland brännässlor
+ att hon hade krockat med någon så hon blödde ur munnen. Fan jag & Magda hade otur igår.
Men med lite Mikka, Magda alé alé så ordnar sig allt.
Framme i stan träffar jag Bamse som var kissenödig  så vi kröp in bland buskarna,
där hittade vi två öl. Okej, Bamse hittade två öl. Men jag fick ena.

Givetvis blev det Trägårn och det var riktigt kul, gratis shotts och öl är
inget man tackar nej till, dans blev det också. Äntligen fick man se Zandra,
och som alltid måste man checka av om hon är singel eller inte. Men det var hon.
Även Moisan var på Trägårn. Gött med lite snyggt folk på krogen.
Dock svek Niina, Mini och Ida mig och Bamse och stannade kvar på Swing, suckers!
Och Erika som backade ur ska vi inte ens prata om, fy fan!

Jaha, då har vi kommit fram till kvällens nästa olycka.
Givetvis trillar jag ner för trappan på Trägårn och får förbannat jävla ont i foten.
Men inget stoppar Mikka när hon är på bra humör. Upp igen, inte tid för att ha ont.
Efter en stund bestämmer vi oss för att åka hem ändå.
Och när vi kliver av bussen hittar vi både Borås tidningen och GP
så vi kunde läsa om matchen före alla andra. . . det är ju så när man är lite bättre än alla andra.

Direkt när vi kommit innanför dörren dunkar det till i golvet då är det Bamse som har trillat. .
sedan minns jag fan inte mer men vi alla levde i morses i allafall.
Något som dock inte levde var min fot.
Så nu går jag på kryckor och kan inte röra foten. Fan vad kul.

Men de förbannade jävla kryckorna kan inte hindra mig ifrån
att bärsa med födelsedagsbarnet Camilla i morgon, woooohuuuu!

Klockrent:
Evelinas ex låtsades inte se henne.
Jag: Fan vad töntigt
Evelina: Ja en aning, men jag var ju så snygg att det inte var lätt att känna igen mig.