Problemprinsessan

Om en månad och tre dagar flyttar jag till Kenya.
Jag tror inte riktigt jag har fattat det än,
jag ska ju för fasen bo på andra sidan jordklotet.

Många firågasätter hur jag frivilligt vill flytta till landet där lejonen lever fritt,
till staden som rankas som en av världens farligaste.
Ärligt talat så vet jag inte
men
jag har alltid vetat att jag ska bo i Afrika,
men jag trodde inte det skulle bli av när jag var arton.
Men nu blir det så &
jag tror detta kommer bli första hösten på väldigt länge utan tårar och ångest.

Det enda jag är lite orolig över är att komma hem till Sverige.
Kommer jag verkligen kunna lämna Afrika?
Egentligen har jag väl inget annat val än att sätta mig på planet hem den 23:e December
men jag känner mig själv och vet att jag bara skulle kunna skita i att kliva ombord.
För hur i helvete ska jag klara av att leva i ett land som Sverige efter att ha levt med hemlösa människor,
fattiga barn, hur fan ska jag bara kunna lämna alla barn som sitter och
sniffar lim på gatorna? Hur fan ska jag kunna lämna något
som jag alltid vetat är rätt för mig? DET KOMMER INTE GÅ.
Det skrämmer mig.
Det skrämmer mig så in i helvete.