Problemprinsessan

Gårdagen var något alldeles extra.
Efter en jävligt flummig dag i skolan (vi var tolv stycken i klassen)
 begav jag mig till Harrys. Tog några bärs och sedan bar det av till arenan.

Hamnade som vanligt på fel plats. Vi hittade Wannabe-Lasse lagom till andra halvlek
och stod då på kanten i stället. Där ska jag stå framöver. Ingen som flyger ner rakt i ryggen på en,
bra sikt och ja, perfekt helt enkelt.  Yjåba & Ella, ni måste flytta med. Så de så!

Anders Anders Anders. Det var inte Elfsborg - IFK,
utan Anders - IFK. Jag finner inga ord.
Han är inte kung, han är inte Gud, han är så mycket större än så.

Efter en ganska dålig inledning känns det som att Svenska Mästarna är med igen.
Om de fortsätter spela som igår så stannar guldet i Borås ytterligare ett år utan större problem.

Idag blev det givetvis matchtröja till skolan, mest för att reta Gusten.
Han var sur och sa att Elfsborgs firma är pinsam för de hade begärt polisskydd eller vad han nu snackade om.
Men jag håller med honom Elfsborgs sk firma är pinsam. . . riktigt pinsam.

Var för övrigt med om en riktigt cool händelse igår. . . Tyckte det var ovanligt tyst både från Elfsborg & IFKs
klackar ett tag och precis när jag säger det till Ella ser jag bara hur alla Blåvitts supportrar ställer sig upp och vrålar. Det var häftigt, riktigt jävla häftigt. Men det hade varit ännu bättre om de hade lyckats utveckla det, men det var ju IFK. . . man kan ju inte begära för mycket.

 --
Något som oroa mig är att jag har tappat intresset för fotboll totalt.
Innan laddade man flera veckor inför IFK hemma, igår kändes det knappt
de sista timmarna.  Jag har inte njutit av Elfsborg iår som jag brukar
utan mest väntat på att de där jävla 90 minutrarna ska ta slut.
Jag vet faktiskt inte varför det har blivit så här,
men efter gårdagens match känns det bättre. . . mycket bättre.
Nu är jag med igen.