Problemprinsessan

Då har jag varit här i över fem veckor.
Tiden bara flyger iväg. Om elva veckor åker jag eventuellt till Sverige igen. Suck suck suck.
Men det finns för och nackdelar med allt.

Här har jag fått chansen att utvecklas som människa.
Jag har funnit en inre ro och är numera bästa kompis med mig själv.
Min plan var att flytta hit till Afrika när jag var runt trettio, trettiofem.
Men min dröm har redan blivit verklig.
Och den blev så mycket bättre än vad jag någonsin ens vågat drömma om.
Men. Jag har något i Sverige som jag inte klarar mig utan.
Jag har en fantastisk familj, släkt och vänner som jag skulle kunna döda för.
Ni binder mig till Sverige.
Många som är här längtar hem.
Jag behöver inte längta.
Ni finns alltid med mig.
Ni finns alltid i mina tankar. I mina hjärtslag.
Och återigen, tack för alla brev. Jag har era veckra ord uppklistrade på väggen i mitt rum.
Ni betyder världen för mig.

Jag har haft en riktigt bra helg. I fredags så jhade jag och några brudar myskväll.
Den började med att vi fikade på Java. "Kan inte alla ta olika saker, det är mycket roligare då".
Det slutade med att alla beställde samma. Glass med brownies. . .
Vår vän (läs: Nadjas) Spence kom och gjorde oss sällskap, han följde med en sväng till skolan också.
Vi spelade biljard och hade det trevligt. Biljard är dock ingenting för mig. Jävla skit spel.
Efter att Spence gett sig av så bastade vi för att sedan slänga oss i poolen. Hur skönt som helst!

Lördag morgon skulle bestå av en resa in till Nairobi. Så blev inte fallet, för innan vi ens kommit halvvägs så
upptäckte vi att det var demonstration (inför valet) och då är det väldigt farligt att vara på stan. . . Men vi begav oss till Toymarket istället och jösses vad vi shoppade. Frågan är bara hur jag ska få med mig allt till Sverige?
Vi hade turen att träffa Spence som vi tvingade köra oss till skolan, annars hade vi aldirg fått hem allt.
Men jag var faktiskt inte den som shoppade värst. Det var utan tvekan Jenny som inte ens kunde bära sina saker själv.

Kvällen bestod av party men innan dess var jag & Sara (samt några andra) på e danskonsert. Den var väl inte riktigt vad vi hade tänkt oss. Men jävligt bra ändå. Och inte nog med det. Jag såg världens vackraste kille. Shit. Saras enda kommentar till det hela var: "Jag kan slå vad om att de är bögar hela högen".

Efter konserten bar det direkt av till Horseman. Som vanligt började kvällen ganska chill med vattenpipa och lite sånt. Men sedan blev det dans dans och åter dans (samt Tequila). Och vi alla var redigt fulla. Jösses. Men ingen av oss blev groundad. Ibland tror jag Gud finns.
 
Jag vaknade och mådde kalas i söndags morse. Jag var väl den enda. Självklart gick jag runt och skröt om att jag blivit immun mot baksmälla. Riktigt så var inte fallet. Jag och ett annat gäng begav oss på konstutställning i skogen. Det var tydligen enda dagen man kunde vistas där utan att bli rånad, så jag tänkte att jag får väl fan passa på. Efter en halvtimme var det inte riktigt lika roligt. Då kom baksmällan. Och en förjävlig sådan som höll i sig ända tills jag gick och la mig. . .

Just det ja, vi (jag, Jenny, Jessica och Alexandra) var ju och fikade med vicepresidentens son och hans barnsliga kompis igår. Trevligt, men givetvis mycket blickar.