Problemprinsessan

Igår var vi alltså på besök i Kibera (slummen).
 Det kommer jag aldrig glömma.

Det var lång kö till vattnet. De står och väntar på vanligt jävla vatten
som vi får direkt ur kranen. Det var så otroligt lerigt, Jag har aldrig sett något liknande.
Bussen lyckades inte ens komma ända fram.
Tänk då när det bli regnperiod, allt lär bli förstört.

Människorna lever i skjul (om man ens kan kalla det skjul?)
och bor mer eller mindre på varandra.
Många av skjulen är av plåt, andra av lera. Först besökte vi två skolor i Kibera,
barnen blev galna när de fick syn på oss och sprang fram och ville ta i hand
och skrek "how are you?". 
Vi fick även besöka ett klassrum, det var ungefär lika stort som mitt rum.
Det fanns inga planscher eller något i klassrummen, det enda som fanns var
en griffeltavla. . . En del av barnen fick inte plats på de sk bänkarna så de fick sitta på marken. 

Andra skolan vi besökte var mer eller mindre ett plåtskjul.
Klassrummen var fraktansvärt små och det fanns inget golv. 
Lärarna bad att vi skulle komma dit och undervisa.. . 
Det var inte ens plåt ända upp till taket mellan klassrummen vilket gör
att man hör precis vad alla säger. . .

Sista besöket i Kibera blev kvinnogruppen, där jag har tänkt jobba.
Jag tror det kommer passa mig perfekt!

Efter dessa besöken lämnade vi Kibera och åkte till två andra skolor.
En var riktigt fin. För att vara i Kenya. När vi kom dit hade barnen rast,
de roade sig med att hoppa hopprep. Utan hopprep. Istället använde de sig av
ett vanligt flätat rep. Skolan har inte ens ett vanligt hopprep som kostar fem kronor hemma i Sverige.
Jag minns när jag gick i lågstadiet då vi fick cirka 2000 kronor till att köpa bollar med mera för att kunna ha något att göra under rasterna.

Det var väldigt jobbigt att besöka Kibera.
 Jag fick verkligen en tankeställare.
 Varför är inte jag en av dem?
Jo, för jag är född några tusen mil bort.
Varför ska vissa ha allt och andra inget? 

V fick även se järnv'gen och efter en stund kom ett "tåg" . Det gick i gångfart.
Nu förstår jag varför det kommer ta oss fjorton timmar att åka tåg till Mombasa
som ligger cirka 40 mil bort. . .

Igår kväll var det dags för utgång. Det blev en riktigt rolig kväll bestående
av vattenpipa, dans, drinkar och tequila. Idag har jag inte gjort så mycket annat
än kollat på Sex and the city. Har förresten vart och fikat med min granne Jessica också.

Nej, nu hinner jag inte skriva mer.
Jag måste göra iordning mig för kvällens äventyr.
Jag och några brudar ska ut och äta på en Italiensk resturang.