Problemprinsessan

Jag är för tillfället världens sämsta bloggare, jag vet! Till mitt försvar kan jag bara säga att jag har väldigt mycket att stå i så här i slutet av terminen. Men i helgen lovar jag att återgå till mitt gamla vanliga jag.

I söndag var jag i Nairobi nationalpark, gissa hur många som var med? Det var bara jag från internatet, skandal! Veronica och Kalle som är boardingföräldrar var också med samt deras barn. Innan vi åkte till parken så var vi på ett elefantcenter där skötare tar hand om elefant ungar som har förlorat sina föräldrar av olika anledningar. Det var helt sjukt häftigt, jag var mindre än en halv meter ifrån en livs levande elefant (och nej, det var inget galler emellan, de visar upp elefanterna en gång om daget). Även nationalparken var väldigt kul, men cirka 90 procent av tiden satt vi fast i leran mitt ute i parken. Det fanns inte en bil så långt ögat nådde vilket ledde till att Veronica och Kalle fick gå ut och försöka få loss bilen medan jag fick agera lektant. Jag underhöll Ivan 4, Erika 3 och Ellna 6. Det gick som på räls och mitt själförtroende höjdes, jag och barn brukar inte vara någon bra kombination, om det inte gäller mina ridelever.  

Till slut kom det en bil som bogserade oss, det hela slutade med att den bilen körde ner i diket. Vi såg inte speciellt mycket djur (flodhäst, giraffer, antiloper, bufflar och fåglar) men tro mig, j
ag kommer aldrig någonsin glömma det besöket!

(Här skulle alla mina hundratals bilder vara som jag fotade med Alex kamera,
men hennes föräldrar råkade ta med sig laddaren hem till Sverige. . .)