Problemprinsessan

Herregud.

Jag har ju glömt skriva om det fantastiska som hände mig i måndags. Under eftermiddagen var jag och mamma och handlade, när vi hade parkerat bilen här hemma så hörde vi någon som visslade. Vi tog förgivet att det inte var till oss och fortsatte gå, då visslade någon igen. Denna gången vände vi oss om och vilka står inte där?

Mitt hjärta (Ella) & hennes pojkvän Andreas.

Det visade sig att de hade kört hela vägen från Trollhättan för att få träffa mig.

Det var så fint. Så otroligt fint. Bland det finaste, någonsin.

Det är vänskap.

Det är mitt hjärta det.
Tänk om alla hade någon som mitt hjärta,
då hade världen varit betydligt vackrare.

Ella, jag älskar dig.